Så kan träning och riktade åtgärder minska frakturrisken på lång sikt

En primärvårdsbaserad satsning med individanpassat stöd – där fysisk träning kombinerades med fallförebyggande åtgärder och vid behov skelettstärkande läkemedel – kan ge långsiktiga effekter för äldre kvinnor med hög risk för benskörhetsfrakturer. Det uppger Region Kronoberg i ett pressmeddelande om en ny 20-årsuppföljning av en studie i länet.

Bakgrund: Frakturer blir vanligare med åldern

Fallolyckor och benskörhet är en vanlig orsak till frakturer bland äldre. Enligt Region Kronoberg får varannan kvinna över 50 år någon gång en fraktur. Den allvarligaste typen är höftfraktur (och mer sällan bäckenfraktur), där omkring en fjärdedel av patienterna avlider inom ett år.

I den vetenskapliga artikelns sammanfattning (abstract) anges att ettårsdödligheten efter höftfraktur i materialet var 27%.

Studien: Kvinnor 70–100 år följdes till 2021

Insatsen genomfördes i Vislandaområdet under åren 2002–2004 och följdes upp i en 20-årig uppföljning. Totalt följdes 10233 kvinnor i åldrarna 70–100 år (utgångsläget 2002) till 2021, enligt artikelns abstract. Frakturer identifierades via röntgensvar/radiologirapporter för perioden 2002–2021.

Av dessa ingick 434 kvinnor i interventionsgruppen. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp (799 kvinnor) i angränsande kommuner som fick normalbehandling.

Det här ingick i insatsen

Enligt Region Kronoberg omfattade behandlingen flera delar och anpassades efter individens risk:

• Råd om levnadsvanor, träningsinstruktioner och information om fallrisk.
• För kvinnor med högre frakturrisk: hemträning och gruppträning på vårdcentral med fokus på fysisk aktivitet, benmuskelstyrka och balans.
• Åtgärder för att minska fallrisk i hemmet.
• Erbjudande om enkel bentäthetsmätning på vårdcentral.
• Vid tydligt ökad höftfrakturrisk: träning i kombination med läkemedel mot benskörhet, kalcium med vitamin D och ibland bisfosfonat.

Resultat efter 20 år: Färre upprepade frakturer

Region Kronoberg uppger att andelen kvinnor som fick upprepade frakturer var 23% lägre i behandlingsgruppen efter 20 år.

I artikelns abstract redovisas att upprepade benskörhetsfrakturer inträffade hos 14,1% i interventionsgruppen jämfört med 18,6% i kontrollgruppen (OR 0,71; 95% KI 0,53–1,0; p = 0,047). Effekten sågs särskilt när en av frakturerna var en höftfraktur.

För höftfrakturer var skillnaden mellan grupperna mindre och inte statistiskt säkerställd i abstractet: 17,7% (77/434) i interventionsgruppen och 19,9% (159/799) i kontrollgruppen (p = 0,36).

Fysisk funktion i fokus

Uppföljningar visade enligt pressmeddelandet att deltagarna inte promenerade mer, men att de tränade mer hemma och förbättrade sin förmåga att resa sig från sittande. Region Kronoberg lyfter detta som en viktig funktion med koppling till både överlevnad och framtida hälsa.

I pressmeddelandet säger Daniel Albertsson, distriktsläkare, bland annat:

– Nyckeln är rörelse. När man slutar röra sig tappar man både i balans och styrka. För de allra flesta äldre är regelbunden fysisk aktivitet en skyddsfaktor, inte en hälsorisk, säger Daniel Albertsson.

Hälsoekonomisk analys på väg

Region Kronoberg uppger att resultaten nu kompletteras med en hälsoekonomisk analys som ska presenteras vid en internationell konferens under våren.