Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan berör hela landet, även kommuner som Alvesta, eftersom åtagandena gäller nationella utsläpp i bland annat transport och uppvärmning.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

I pressmeddelandet från IVL (22 juni 2026) lyfts särskilt den så kallade ESR-sektorn fram, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt regeringens egen bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka delar – men innebär förlorad intäkt

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap: tre möjliga vägar

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL pekar på tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL bedömer att kostnaden är mycket osäker, eftersom många medlemsstater också har underskott och endast ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. IVL uppskattar åtgärdskostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och anger att sanktionerna kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.