Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid – och enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Rapporten tar också upp utvecklingen för nikotinskräp (fimpar och snus), engångsprodukter samt strandskräp – där nivåerna skiljer sig tydligt mellan Västerhavet och Östersjön.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara ungefär en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt pressmeddelandet anges slöhet, brist på papperskorgar eller att skräp uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter minskar kraftigt

De nationella skräpmätningarna visar enligt Håll Sverige Rent en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

I rapporten lyfts särskilt att flera plastrelaterade föremål minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer, enligt den nationella skräpmätningen från 2025.

• Fimpar: 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus: 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 %

För snus anges ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns enligt pressmeddelandet en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att illustrera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål, där det mesta är plast.

Exemplet innehåller bland annat följande antal per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet minskar inte tydligt

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent hänvisar också till att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stränderna: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det beskrivs som en ökning med 55 % jämfört med 2024 och uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde. Här uppges mer av skräpet kunna kopplas till strandbesökare, exempelvis fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet.