Stor renoveringsskuld i bostäder från 1965–1974

En majoritet av lägenheterna i Kronobergs län som byggdes under perioden 1965–1974 har inte genomgått någon större renovering. Det framgår av ny statistik från SCB som tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige. Pressmeddelandet publicerades den 7 september 2026.

72,4 procent är ej eller lätt renoverade

Enligt sammanställningen finns totalt 9 490 lägenheter i Kronobergs län som uppfördes 1965–1974. Av dessa klassificeras 6 872 lägenheter (72,4 procent) som ej eller lätt renoverade. Motsvarande siffra för riket uppges vara 74,9 procent.

Så ser fördelningen ut i Kronoberg

Bransch och fastighetsägare: behövs bättre långsiktiga villkor

I pressmeddelandet lyfts att många hus från miljonprogramsåren nu nått en ålder där delar behöver renoveras eller bytas ut, samtidigt som stigande byggkostnader, räntor och en mer pressad ekonomi försvårar planerat underhåll.

Måleriföretagens vd Pontus Sjöstrand kommenterar att uppskjutet underhåll riskerar att bli både större och dyrare längre fram:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Även Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige kommenterar resultaten och pekar på behov av långsiktighet i förutsättningar och regelverk:

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

I rapporten Renovera Sverige lyfter Måleriföretagen fem områden som enligt dem kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten anger att renoveringsnivåerna baseras på SCB-uppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår, och delas in i:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad registrerad och värdeår samma som nybyggnadsår.
• Lätt renoverad: ombyggnad har gjorts men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad genomförd och värdeåret höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.