Ny kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i landet

Landshypotek Bank visar stora skillnader: i Solna går 41% av nettoinkomsten till villalånet, i flera kommuner cirka 3%.
Stora skillnader mellan kommuner och län
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll enligt beräkningen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I andra änden finns bland annat Åsele och Malå, där motsvarande andel uppges vara omkring tre procent.
Kartläggningen publicerades torsdagen den 25 juni 2026 (08:28 CET).
Stockholmsområdet sticker ut
Enligt Landshypotek Banks beräkningar är andelen särskilt hög i flera kommuner i Stockholmsområdet:
- Solna: 41 procent
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera glesbygdskommuner
I flera kommuner uppges villalånet ta en betydligt mindre del av nettoinkomsten. Landshypotek Bank lyfter bland annat:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
I dessa kommuner handlar det enligt analysen om omkring tre procent av hushållets nettoinkomst för en genomsnittlig villa.
Länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst
På länsnivå uppges skillnaderna också vara tydliga. Enligt sammanställningen:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent.
- Därefter följer Gotlands län med 23 procent.
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent.
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank uppger att kalkylen bygger på:
- Genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län (Svensk Mäklarstatistik)
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Inkomster baseras på SCB: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


